medium.com den 22:a maj 2018

För de som kanske inte riktigt vet vad Medium är för något kan man beskriva det med deras egna ord:

“Welcome to Medium, where words matter.”

Det är välskrivet, med varierande längd, alltid väl underbyggt. I början av artikeln står det hur många minuters läsning man kan räkna med, bara det är en underbar present. Skribenter skriver för en läsande, tänkande person och inte för volym av klick.

Som jag skrev i mitt första inlägg har Medium betytt mycket för mitt skrivande. Framförallt artikeln från bilden nedan som jag länkar till i den här meningen. Den är en snabbkurs i vad en UX-writer gör, tänker och söker mening i tillvaron. Det har självklart hänt en del på ett år, men grunden till user experience är den samma: Människan har inte förändrats nämnvärt på ett år.

Detta har jag lärt mig sen den 22:e maj 2018:

UX finns överallt

På bussar, på tvättmaskiner, i affärer. Det är kanske bara i appar man tror att det finns UX, men det finns överallt. Dock måste jag ta upp en app och visa er. Här är ett exempel startsidan på appen från booking.com.

Bra saker:

  • Fälten har bara en “placeholder” som det heter.
  • Man blir välkomnad med sitt namn. Alltid trevligt.
  • Symbolerna ger beskrivningen av vad det är för fält. Det går snabbare.
  • Att det står veckodagar, istället för bara datum som det är på vissa andra appar, gör att man lätt planerar sin vecka.
  • “Jag reser i jobbet”. Bara ett alternativ. Man behöver inte en instruktion som “Klicka här om du reser som företag”.
  • Fyra ikoner i botten. Ett ord per symbol.
  • Sen kan vi också märka att de försöker fasa ut “.com” delen i sitt namn för att bara heta Booking. Lite som Google. Jag försöker göra detsamma med skrift.nu, men det är lite för tidigt. 🤓

Den 22:e man hade jag aldrig tänkt på de här sakerna. Jag började göra det någonstans i september förra året. Men nu förstår jag vad det handlar om.

Det är svårt att arbeta helt ensam

Säger jag och är frilansare i England. Nåväl. En färdig UX-produkt är så mycket dialog mellan människan (user) och appen/sidan/formuläret (din produkt) att man som kreatör kan inte tänka sig utfallet av dialogen själv. Som skribent måste du ha input av andra människor under tiden.

En UX skribent bör kunna fråga vem som helst “hur är den här texten?” “kolla denna, vad får du för känsla?” eller “vad skulle du använda för ord istället för…”. Den gamla tidens hårslitande ensamvarg-copywritern finns absolut kvar, och det kommer de alltid göra. En UX:are däremot låter produkten prata med de som ska använda produkten. Som copyn sålt in med magisk text.

Engelska

Det är inte för att lära sig engelska vi bor i Manchester. Men det är bra att lära sig vardaglig engelska och göra alla misstag som finns och bli rättad tretton gånger om dagen. “We don’t really say that.” Ok.

UX världen öppnar sig ordentligt på engelska. Det finns nästan ingen gräns. Jag googlade UX jobs i Manchester med omnejd. Resultat:

Det är inget fel med bullet points (ibland)

Inte årets hemlighet kanske. Men det är kul att upptäcka att många UX skribenter använder sig av bullet points. Det Aftonbladet förstod för många år sedan alltså. Det är: ✅ Överskådligt ✅ Skapar intresse ✅ Får läsaren att vilja gå vidare.

Så: Är du intresserad av hur UX kan utveckla din produkt?

Så bra! Det är jag också. Jag är otroligt intresserad av det. Skriv en rad till mig så pratar vi mer! Mail.